Sugen på cykel

Jag har nyligen börjat titta på serien Suits. Och, jag vet, den har funnits ett tag, men jag har så mycket annat att kolla på så jag kan liksom inte hänga med i allt nytt som kommer precis när det kommer. Och dessutom tycker jag att det är roligare att titta på serier när det redan finns några säsonger så att man slipper sitta och vänta ett år på att det ska komma en säsong och hinna glömma bort hälften av det man har sett. Det är liksom bättre att komma in i en serie och se hela, tycker jag. Eller se så långt det går i alla fall.

Hur som helst så har jag som sagt nyligen börjat titta på Suits och är nu på andra andra säsongen. Hittills tycker jag att det är en riktigt bra serie. Den är spännande och den har bra karaktärer, även om de manliga karaktärerna slår de kvinnliga med hästlängder. Jessica framställs i och för sig som en väldigt mäktig (i vissa fall farlig) kvinna, Donna har även hon ganska mycket makt trots att hon ”bara” är sekreterare och är dessutom väldigt smart, och Rachel är en hårt arbetande karriärkvinna som sätter jobbet främst, men samtidigt känns det som att kvinnorna inte alls har lika mycket att komma med som männen. Männen är advokater – kvinnorna är kvinnor, om ni förstår hur jag menar. Nåja, jag lämnar det där. Det är i alla fall en väldigt bra serie som sagt.

Cykla som Mike
En liten följd av att jag tittar på den här serien är att jag har blivit väldigt sugen på att köpa en cykel. En av huvudkaraktärerna, Mike, cyklar nämligen väldigt mycket och det ser så coolt ut. I början av serien jobbar han dessutom som cykelbud, men även när han ”blir advokat” (han blir det ju inte riktigt på riktigt) så fortsätter han att cykla till jobbet med sin kostym och jag känner att jag också vill vara ute i kostym och cykla i New York. Nu kommer ju inte det hända, dels för att jag inte bor i New York och dels för att jag inte äger någon kostym (okej, inte någon snygg kostym, studentkostymen räknas inte), men cykla skulle jag ju kunna göra.

Jag har faktiskt kikat lite på cyklar, bland annat hos Sportson. Kanske jag borde skaffa mig en? Och när jag ändå är igång så borde jag kanske köpa mig en kostym också. Det är aldrig fel att ha, och det skadar ju inte att vara välklädd. Det gäller nog bara att vänja sig och bli bekväm i kläderna.

Snart är det jul igen

Nu när vi officiellt är inne i december så tycker jag det är OK att börja tala om julen, och då lite mer specifikt om olika julfilmer. Jag tänkte dock begränsa mig lite, genom att skriva lite om en del julfilmer där en kamin, öppen spis eller liknande spelar en viktig roll. Varför? Tja, det är rätt så enkelt. Förrförra helgen så var jag på besök hemma hos mina föräldrar och de har skaffat sig en murspis, en moderniserad form av den gamla klassiska öppna spisen, från Keddy kaminer.

Det var riktigt mysigt faktiskt och trots att det fortfarande bara var oktober så spred den ändå rikligt med julkänsla. Det är så att jag vill ha en själv, men dels har jag inte råd och dels så tror jag inte att en öppen spis skulle fungera i min lägenhet. Det får vänta ett tag. Men jag ser redan fram mot att fira jul hemma hos mamma och pappa i år. Murspisen är verkligen pricken över i.

Filmer med kaminer och liknande

Så vad finns det då för julfilmer där en öppen spis (eller liknande) fyller en viktig funktion? Svårt att säga faktiskt. Efter en del research så har jag upptäckt att även om öppna spisar och kaminer är väldigt vanliga i julfilmer så spelar de sällan en huvudroll. De finns mest där för att skapa lite trevlig julstämning helt enkelt. Ett exempel är Ensam hemma (Home Alone) där dekorering av den öppna spisen finns med i början, helt enkelt för att få igång den där riktiga julkänslan. Så är det i de flesta julfilmer jag kollat lite närmare på.

Så jag gav upp det där med att leta efter någon julfilm där den öppna spisen spelar en extra viktig roll. Det finns säkert en sådan där ute, men det verkar definitivt vara ovanligt. I stället så bestämde jag mig för att vara extremt förutsägbar, med en av de riktigt stora julklassikerna: It’s A Wonderful Life. Filmen är en riktig klassiker om än inte lika populär här som i USA. Avslutningen är helt magnifik! Se själva och döm!

De där dryga sakerna som måste fixas

Alla har vi dem, sysslorna som vi hatar att göra men som fortfarande måste göras. Det kan handla om tvätt, disk eller städning och det är sysslor som måste till för att man ska ha det rent och snyggt omkring sig. Det finns också andra saker i ens liv som man behöver åtgärda, men antingen är man alldeles för lat för att göra det, eller så väljer man bara att ignorera problemet, eftersom det kanske fungerar ändå. Jag har lärt mig den hårda vägen att den där ignoransen kan vara direkt livsfarlig om man inte tar hand om problemet i tid. Det gäller bilen, och framför allt vindrutan till min bil.

Stenskott är direkt farligt
Jag har kört runt i många bilar i mitt liv som har stenskott. Det har egentligen aldrig varit några problem, förutom att det ibland kan irritera sikten lite. Men jag har alltid sett det som något närvarande, något som man inte behöver göra något åt och något man helt enkelt får räkna med när man äger en bil. Stenskott är med andra ord något jag är van vid.

Men jag gjorde en grej som jag inte skulle ha gjort. Jag fick ett infall där jag försökte laga stenskotten i rutan på ett sätt som jag hade sett på youtube, precis som i den här filmen:

Det verkade väldigt lätt och samtidigt blev det väldigt bra när allt var klart, men det var efteråt som jag insåg att amatörer inte ska hålla på med detta. För när väl stenskotten på bilen var ”lagade” körde jag på i vanlig stil. Dock blev det dimmigt på rutan kring stenskotten och efter några veckor så började det hända något som jag verkligen inte hade räknat med. Rutan började nämligen spricka, och då visste jag på en gång att det var kört. En spricka i rutan är knappast något som jag kan laga själv, så jag fick helt enkelt ta mössan i hand och går till experterna för deras utlåtande.

bilglas

De kollade på skadan på min ruta och jag var väl redan ganska säker på vad de skulle säga till mig; rutan behövdes bytas ut. Det var inte mycket mer med det, jag lämnade in bilen till dem och väntade tålmodigt på att min vindruta skulle bli helt ny. Det kändes skönt att veta att det faktiskt var riktigt proffs som arbetade på bilen, och jag kunde slappna av. Även om jag visste att det skulle kosta en del så gjorde det inget, det var egentligen resultatet som var det viktiga och det är ju knappast så att jag kommer att behöva byta vindrutan en gång till innan jag gör mig av med bilen. När det var klart var jag väldigt nöjd, för nu såg jag helt plötsligt betydligt bättre än jag någonsin gjort i min bil!

Se på TV-serier i sängen

vikten av ett riktigt bra filmrum har jag skrivit om tidigare och det som jag säger där gäller än. Men självklart är det inte bara i mitt filmrum som jag tittar på film. Precis som många andra så ligger jag ofta i sängen och ”slötittar”. Dock, då handlar det mer ofta om TV-serier, när jag kollar in flera avsnitt på raken. Jag brukar göra så att jag väntar tills det finns en hel hög avsnitt att beta av innan jag börjar titta. Att vara med från första början är inte så viktigt för mig utan jag vill kunna se minst 4-5 avsnitt på raken för att kunna avgöra om en TV-serie verkar hålla vad den lovar eller inte. Att döma en TV-serie efter ett avsnitt går liksom inte. Den kan ju bli både bättre och sämre snabbt.

nya sängen

Så att jag nu skaffat en ny säng från Trademax hänger i alla fall till viss del samman med mitt intresse för TV-serier och att jag gillar att se många avsnitt på raken. Att somna in samtidigt som man långkollar på en TV-serie är riktigt trevligt och det spelar ju ingen roll om man somnar under det fjärde eller femte avsnittet – dagen efter kan man börja kolla igen från det senaste avsnittet man kommer ihåg. Riktigt så fungerar det ju inte med film, att börja kolla mitt i dagen efter är ju inte speciellt kul. Och nu med min nya säng från Trademax.se kan jag göra det ännu bättre än tidigare. Toppen!

Life of Brian håller än

Monty Python gjorde totalt tre stycken spelfilmer: Monty Python and the Holy Grail, Life of Brian och The Meaning of Life. De flesta håller den första filmen för den bästa och the Meaning of Life för den sämsta (lite orättvist, visst är den ojämn, men när den är som bäst är den otroligt bra). Mellanfilmen, Life of Brian, är dock den vi ska tala om här. Det är Monty Pythons mest kontroversiella film, då den behandlar religion. Det kan vara lite svårt att tro idag, men den förbjöds faktiskt i Norge när den kom 1979. I Sverige marknadsfördes den därför med ”filmen som är så rolig att den är förbjuden i Norge”. Förbudet varade dock bara ett år, men i flera andra länder varade förbudet betydligt längre. Detta trots att filmen egentligen inte är hädisk, utan kritiserar organiserad religion som glömmer bort vad dess grundare egentligen sade.

Filmen handlar om Brian, som blir misstagen för Messias trots upprepade förnekanden, och om hur hans följeslagare vantolkar det mesta han gör och säger. Den handlar också till viss del om Israel/Palestina-konflikten Där Rom spelar Israels roll och Israel Palestinas. Den håller som sagt fortfarande, vilket inte minst visas av att det 2011 gjordes en komedi om uppståndelsen kring filmen vid namn ”Holy Flying Farce”. Hur många 30 år gamla filmer har du hört talas om där uppståndelsen kring den inspirerar till en komedi? Att folk nu sedan över 30 år senare fortfarande blir upprörda över skämt som rör religion gör att man kan undra om vi egentligen har utvecklats speciellt mycket.

Bli inte en soffpotatis!

Viktigt med träning
Det blir en del löpning.
Det är lätt att bli soffpotatis när man är filmälskare, med risk för att hälsan påverkas negativt. Sitter man flera timmar per dag och tittar på film, och samtidigt äter en massa onyttigheter så kommer det att förkorta ens livslängd mycket. Men man måste inte nödvändigtvis ge upp allt detta, så länge man tänker på att motverka de negativa effekterna (och kanske inte äter alltför mycket onyttigt när man tittar på film. Det finns nyttiga alternativ till det mesta). Men har man ett stillasittande liv (och, som jag, ett stillasittande jobb) så innebär det att man i alla fall måste försöka hålla sig i rörelse så gott det går.

Egentligen tycker jag att det är hur tråkigt som helst att ge sig ut och springa. Ändå tvingar jag mig att göra det några gånger per vecka – minimum två gånger, men helst fler. Och det är inga korta sträckor heller; minst en timmes löpning varje gång. Även i övrigt försöker jag vara så aktiv som möjligt. Det gäller att ställa sig frågor som, behöver jag verkligen ta bilen eller kan jag gå? Ofta så är det ju så att man tar bilen av lathet, fast det bara skulle ta några minuter längre att använda apostlahästarna.

Så ett råd från en filmälskare som sitter still alldeles för mycket: även om det är tråkigt, så börja motionera och träna. Du kommer inte bara att leva längre, utan även må bättre. Att bli andfådd av att gå uppför några trappor är inte roligt. 

Avengers: Age of Ultron

Avengers från 2012 är en av de mest framgångsrika filmerna någonsin. Den spelade in en och en halv miljard dollar, tredje mest någonsin efter Avatar och Titanic (justerat för inflation så hamnar den på plats 27, vilket fortfarande är extremt imponerande). Att filmen skulle få en uppföljare var klart sedan tidigare, och nu är det snart dags: Avengers: Age of Ultron är på väg . Karaktärerna från första filmen – Thor, Black Widow, Captain America och så vidare – är kvar, medan ytterligare några namn har tillkommit, främst då Scarlet Witch, Quicksilver och Vision. Namn som är bekanta för alla som läst serierna som filmen bygger på.

Filmens handling är att Tony Stark (även känd som Iron Man) experimenterar med artificiell intelligens, vilket lyckas lite för bra. Den artificiella intelligensen (vid namn Ultron) bestämmer sig för att mänskligheten är värdelös och ska förintas. Avengers håller givetvis inte med om detta. Men djupgående handling är kanske inte det man först vill ha när man ser en Avengers-film, och Avengers: Age of Ultron ser ut att lova lika mycket action som originalet, fast mer.

Om Avengers: Age of Ultron lyckas bli lika underhållande som första filmen vet vi inte ännu, men med tanke på hur pass lyckade de flesta av Marvel Studios filmer varit, och att Joss Whedon fortfarande är regissör så pekar nog det mesta på det. Den humor som fanns i originalet verkar åtminstone intakt, vilket denna brittiska trailer visar. Övriga Avengers försöker lyfta Thors hammare. De misslyckas, och Thor kommer till den uppenbara slutsatsen: ”You’re all not worthy”.

Superman vs. The Elite

Superman vs. The Elite (2012) är det meningslösa namnet på en direkt till DVD tecknad film från DC Comics. Den baseras på en Superman-serie med det betydligt bättre namnet ”What’s So Funny About Truth, Justice & the American Way?” och är en av de bättre tecknade filmerna från DC Comics. Serien kom ut januari 2001 (även om det står mars på omslaget), och den var på sätt och vis profetisk. Om man inte visste att den kom ut innan den 11: september samma år, och anfallet på Afghanistan mindre än en månad senare. Trots den dåliga titeln så är den animerade versionen bättre. Originalserien är lite i det kortaste laget och får därmed problem med att helt och fullt utforska sitt tema: vilket ansvar man har som världens mäktigaste. I serien och filmen handlar det om Superman, i verkliga livet om USA.

Att Superman inte tycker om att utnyttja sin makt för mycket, och speciellt inte för att döda, är väl känt bland serietidningsfans. Denna film handlar om en grupp superhjältar som inte har samma moraliska betänkligheter. De ingriper i olika konflikter världen runt genom att helt enkelt döda och hota, och säga åt folk att hålla sig lugna, annars! (lite förenklat). Superman står då för idén att detta inte är en bra världsordning. Det är rätt tydligt att filmen från 2012 handlar om hur USA agerat i Afghanistan, Irak och andra länder de senaste tio åren (något som originalförfattaren som också skrev manus till filmen bekräftat). Skillnaden här är då snarast att Superman får rätt till slut, vilket inte riktigt hänt i verkligheten ännu.

Vikten av ett bra filmrum

För en riktig filmälskare så är ett intresse för inredning ett måste. Men intresset tar sig ett något annorlunda uttryck. Där de flesta som är intresserade av inredning inriktar sig på utseende och stil så är filmentusiastens fokus ett annat: hur kan jag maximera min filmupplevelse i hemmet? Att ha ett rum som enbart är tänkt för att se på film (och TV-serier) i är inte ovanligt, och undertecknad är inget undantag. Men att inreda ett sådant rum kan vara lite av en utmaning. Det räcker liksom inte med en gigantisk vägg-TV utan det måste mer till för att kunna få ut mesta möjliga av de filmer man ser på.

För det första gäller det att ha någonting bekvämt att sitta i när man ser på film. Men man måste också tänka på att man kan ha vänner och bekanta på besök. Då räcker det inte med bara en fåtölj, utan alla ska ju kunna sitta. En rejäl fåtölj eller kanske till och med två är vad som krävs. En soffa som både är bekväm när man sitter där ensam och i glada vänners lag. Sedan behövs också ett soffbord, speciellt om man ska sitta där flera och titta och samtidigt exempelvis äta pizza och liknande.

De absoluta dröm-fåtöljerna.
De absoluta dröm-fåtöljerna.

Slutligen så krävs det ju att rummet är tillräckligt stort. TV:n måste vara på rätt avstånd; är den för nära så kommer det snabbt att bli obekvämt att titta. Att välja en TV av rätt storlek för rummet den ska vara i är en utmaning. Det är inte alltid så att större är bättre – det finns faktiskt risk för att den blir för stor. 

Flopparna vi minns: A Life Less Ordinary

Vi har väl alla något som vi älskar men som resten av världen inte verkar förstå, eller till och med ogilla. Det kan gälla en bok, en låt eller, som i det här fallet, en film. A Life Less Ordinary kom 1997 och fick övervägande negativ kritik. Samtidigt så uteblev publiken: den hade en budget på 12 miljoner dollar, pengar som den inte ens var i närheten av att lyckas spela in. Så, en film som var en flopp både hos kritiker och publik, och som är mer eller mindre bortglömd… Ändå så är det en av mina favoriter. Jag är dock inte helt ensam om det: det verkar som om det finns en liten skara människor som håller den här filmen som en av sina favoriter.

Filmen handlar om Robert Lewis (Ewan McGregor) och Celine Naville (Cameron Diaz). Lewis är vaktmästare på ett företag som ägs av Navilles far. När han får sparken för att ersättas av en robot bestämmer han sig för att göra någonting drastiskt: han tar en pistol och beger sig till företaget för att av oklar anledning hota Navilles far. Det hela slutar med att han kidnappar Naville (det är dock hennes idé: hon är uttråkad). Filmen handlar sedan om deras försök att pressa ut pengar från Navilles far, med föga framgång. Men filmen har ytterligare en tvist: två stycken änglar, spelade av Holly Hunter och Delroy Lindo, har fått i uppdrag att se till att Lewis och Naville blir ett par.

Det låter vimsigt, och det är det; men för vissa av oss är det här den perfekta romantiska komedin, som fortfarande inte har överträffats.